kenna

Rädslan för att jag ska tvingas leva ett svenneliv med hund, volvo och radhus och midsommarfylla är påtaglig just i detta nu. Jag vill inte kliva upp varje morgon klockan 7, gå till sängs klockan 22 och inte ha något roligt att se fram emot. Jag vill inte bara andas, sova och andas. Jag vill röja, ha ombytlighet, ha en karl som håller fast vid mig vad fan jag än får för mig att göra med undantag av otrohet och sådant skit. En toffel är det sista jag söker.