Det är äckligt vad jag fortfarande saknar honom

Allt beror på Herrgårdsvägen
Vi flytta in det såg bra ut
Men det var början till att allting tog slut

Du och jag världens vackraste par
Du och jag det var menat å va

Vi la ner, vi var med fel
Ängeln du placerat på min axel skrek
Svalde och blundade skrattade och log
Såg dig djupt i ögonen när gnistan dog

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0