Långa nätter väntar alla, utan dig är alla kalla.

All denna turbulens kring Erik, jag är så less på att den människan fortfarande existerar. Kunde det inte ha varit ett vackert, romantiskt avslut? Han skulle ha dött på operationsbordet då hans blindtarm fick för sig att spricka. Då hade jag, hans Mamma och han bror kunnat sitta och sörja tillsammans och minnas hur underbar min Erik var. Då hade jag fortfarande varit en del utav den familjen. Jag hade börjat umgåtts med Fredda och Feikon, de hade tröstat mig så som Josse och Jens en gång fick göra då det vart slut med Fredric. Om det hade varit så att han dog, då skulle jag sitta och lyssna på "Last Kiss" med Pearl Jam och gråtit saknadens tårar. Jag hade suttit och tänkt: Min älskade mao är borta.. kramat om mitt halsband och gråtit floder av tårar, men ändå tänkt att det faktiskt inte finns något jag kan göra åt att mitt livs största kärlek är borta.

Istället så sitter jag och hatar situationen så mycket att jag snart vittrar sönder till en hög med aska. Det är så jävla jobbigt, så jävla tärt, så jävla sjukt att jag fortfarande saknar det vi en gång hade. Jag saknar till och med de nätterna jag tvingade mig själv att vara vaken bara för att han hade fått i sig lite för mycket alkohol och jag var tvungen att putta till honom så att han inte skulle dö av att sätta tungan i halsen. De nätterna älskade jag att han faktiskt snarkade. 

Jag är så jävla patetisk, jag har inte haft hjärta att slänga någonting jag fått utav honom eller som han lämnat hos mig. Jag har inte ens haft tanken att försöra boken jag fick låna av honom från 1994, jag vet hur arg jag skulle bli om han hade förstört tex min nalle som jag haft sedan jag föddes. Ett tag var jag glad att jag hade den kvar, för då visste jag att han skulle tvingas komma tillbaka och hämta den. Men nu står den bara i min bokhylla och hånar mig.

Jag vet att han har en ny tjej men jag hoppas inte på att de är lyckliga. Så jävla elak och självisk är jag, att jag inte ens önskar "min" Erik lycka. Jag önskar att jag kunde få allt ogjort, jag vet att jag var en subba som klagade över onödiga saker. Men fan vad det gör ont att tänka på honom.

Vi hade planerat allting. Våra barn skulle heta Carla och Léon och om vi fick fler skulle vi diskutera namn då. Vi skulle bo i hans Pappas stora vita herrgård och Erik skulle jobba 3 månader på havet och vara hemma 3 månader. Jag skulle ta hand om barnen och inreda i våran stora lägenhet. Jag hade till och med bestämt färger och möbler. Chris, Johan och Emil skulle bo i samma hus. Sedan om jag blev less på att bara vara hemma hela dagarna skulle jag låta barnen börja på dagis och så skulle jag ha en egen liten affär någonstans med lyktor, prydnadssaker och dylikt. Erik skulle köpa en häst till mig också.. och en struts. För de är söta.

Jag kommer aldrig att få en så klar framtid printad i mitt inre med någon igen.

Tankar inför Lyset

Jag är hos Johanna och kan inte sova ännu. Johanna sover och Otto springer lös med Moses i natt. Imorgon blir det lyset och en massa jobbiga grejer jag måste fixa innan. Måste hem till Mamma klockan 16:00 för då slutar hon och jag har ingen nyckel innan. Jag ska nog försöka mig på veckans snabbaste visit och bara packa ihop det jag ska ha och sedan åka på en gång om bussen går då. Men jag hatar att stressa så jag lär nog rota lite i kylen innan. Så länge vi är tre av de hundra första in på lyset så ska det nog gå bra. Man får nämligen komma in gratis då. Muffle ska med också, han är den tredje.

Borde skriva ner vad jag ska plocka med mig från Mamma så att jag inte glömmer en massa nödvändigheter så som Johannas diadem och en tröja till mig. Får göra det sedan. Nu ska jag nog spela lite fjantiga men ack så underhållande facebookspel, tjaah.

Slimi Jimi Bubby Boy

Jag ska gifta mig med the leadsinger i Hoffmaestro & Chraa. Hans röst ger mig öronsprutorgasm. Jag kan se honom framför mig, oooh! Han ser dock inte ut som jag vill, men alla katter är gråa i mörkret. 

Slimi Jimi Bubby Boy

Jag ska gifta mig med the leadsinger i Hoffmaestro & Chraa. Hans röst ger mig öronsprutorgasm. Jag kan se honom framför mig, oooh! Han ser dock inte ut som jag vill, men alla katter är gråa i mörkret. 

Blondiz

Jag och Mille sitter hemma hos min fader och äter godis som gör våra tungor blåa, mycket roligare kan man nämligen inte ha i Sörberge en lördagskväll, höhö. Nu ska vi busa med folk på chatroulette :D




Bara för att snygga människor har roligare.

Problem

Snart kastar jag ut alla tekniska prylar genom fönstret och låter alla Timråtattare gå bärsärka på dem. Pappas dator vägrar fungera och Mammas verkar mentalt efterbliven.

Tre helgbilder



Yllemes keps var populär.









PORNO!







Yllemes keps var ytterst populär.

Tärda drömmar

Drömmen:

Jag satt med Erik och alla i hans bil. Vi gick ur bilen vid Sörbergeskolan, sedan sprang alla till bilen igen och jag fick inte plats i bilen. Så jag blev lite less och tänkte att jag skulle gå hem till Mamma på Lejonvägen. Jag började gå och Erik vinkade till mig och sa typ att han skulle hämta mig där sedan. Jag gick på vägen och Erik var tvungen att gasa och köra jättefort för att komma fram till mig fastän jag bara sprang. Han kollade på mig och såg menande ut, typ som att han tyckte synd om mig för att jag var tvungen att gå men att han lovade att hämta upp mig sedan. Jag var rädd för att han skulle bli sur eftersom jag hade stuckit iväg utan att säga något. Så jag försökte se glad och oskyldig ut. 

Han körde iväg och jag sprang vidare. Men när jag sprang genom tunneln så skulle jag av någon anledning hoppa och så hoppade jag ashögt och hamnade uppe i en tall nästan. Jag var livrädd och höll i mig i den, men den snurrade runt och jag tänkte att jag skulle släppa när jag var som närmast marken.

Sedan var jag hemma hos Pappa av någon anledning och väntade på att Erik skulle hämta mig. Det var stökigt och jag tänkte att jag skulle städa undan lite innan Pappa kom hem, men det gick inte. Jag visste inte vart jag skulle börja och det var askonstigt.

_______________
Uppvaknandet: Jag vaknade upp och var ganska glad för jag tänkte typ att "Ja, han var ju i alla fall snäll mot mig i drömmen". Har vant mig vid alla drömmar nu, men det är fortfarande sjukt jobbigt när jag vaknar upp och tror att han snart ska hämta upp mig i sin vita volvo.


IQ

                                                                                    Nu undrar jag vad färgblindhet har med IQ:n att göra. Jag vill också kasta ut datorn genom fönstret pga tangenterna!!! Det går inte att trycka enter och inte att sudda.

RSS 2.0