kenna

Det blir förmodligen inte att jag går till skolan imorgon. Har legat på golvet på madrass hela dagen och grunnat på mitt misslyckade jävla liv. Allt bara sköljde över mig som en flodvåg, som det alltid gör när man tror att man börjar må bra igen. Allt gammalt som jag inte tänkt så mycket på senaste tiden kom tillbaka. Hur vida jag alltid är en prototyp och hurvida jag alltid misslyckas med min skolgång. En massa annat skit som jag inte kan skriva här också, som jag inte ens pratat om med mina närmaste vänner. Det är nämligen bara för jobbigt.

Jag har sovit några timmar här så nu tvivlar jag starkt på att jag tar mig upp imorgon. Egentligen så måste jag, speciellt med tanke på att om jag inte kliver upp imorgon så får jag inte det inspelade skrattet att njuta av i sämre tider (Malle vet vad jag snackar om.)

Jag har haft städvecka, har inte gjort ett piss. Det ser ut som ett helvete i köket och jag orkar fan inte. I Fredags och Lördags hade jag roligt iallafall. Synd bara att det är en person som jag förmodligen aldrig kommer att få snacka med igen. Ja, han har valt Miss Lagom och då får han väl leva med det. Sitta och ha filmkvällar och palla med svartsjuka. Kommer inte ens att få snacka på msn med toffeln. Men idag, fyfan alltså. Hade jag vetat att jag skulle börja må såhär så hade jag bett Mille och Johanna att snälla stanna hos mig.