kenna

Nu ringer telefonen. Någon som vill ha skjuts och inte betala för det antar jag. Jag skiter i att svara helt enkelt. 



Några saker jag verkligen inte orkar med nu som jag vill dela med mig av.

1. Folk som inte betalar för sig i bilen när man åkt iväg endast för att de/den ska ha skjuts. Det är inte bara bensinen som kostar.
2. Människor som ständigt klagar, gnäller och tjatar och sedan avslutar allt med "Men man ska inte klaga." Klaga, gör det! Men gör det med någon slags humor och säg inte emot dig själv i slutet! Ingen människa orkar med att höra negativitet 24/7.
3. När man kysser arslet på någon så jävla mycket att det känns overkligt och sedan inte får svar tillbaks trots att denne människa minsann också har gjort fel på andra plan.
4. Människor som tror att det är helt okej att berätta saker för andra som man berättat i förtroende bara för att man råkar vara ovänner. Jag skulle ALDRIG berätta en sak som sagts i förtroende när man var vänner. Det är riktigt jävla elakt.

Ps. Om denna text rör vissa lite mer så vill jag beklaga allt enligt asskissingsystemet :(:(:( FÖRLÅÅÅT!!!! Eller så skiter jag fullständigt i om det är så, välj själv.

Jag vet inte om jag skrev det i samma inlägg men jag hatar verkligen att röra mig bland folk. Det är till och med jobbigt att gå till "skolan" eller vad man ska kalla den. Det ligger ca 100-150 meter från mitt hem och jag hatar att vara utanför dörren för folk glor. Idag åkte det en röd, ful bil över övergångsstället då jag skulle gå över och så skrek idioten inuti "Tjennaaa!" Det finns bara 2 anledningar till varför.

1. Han diggar feta, osminkande brudar i fula stora kläder.
2. Han drev med mig. 

Och nej, jag har inte råd med ett löpband eller liknande. Jag vill dock ha ett och ska spara ihop då jag kan. Jag tänker inte svälta mig själv heller för då går man upp i vikt som fan efter och så märker man ingen skillnad.

Jag orkar inte med idealet och att höra karlar säga saker som "Hon är definitionen av het!" "Hon är fan i mig snyggast i världen!" även om jag kanske inte ens känner dessa karlar så är det jobbigt. Jag ser inte ut som dem i tidningarna, musikvideorna eller någonstans. Jag är fet och har en numera halvt respektabel nuna. Förut så gillade jag min nuna men jag kan inte tycka om den lika mycket längre eftersom att allt tär. Har man inte kroppen så har man ingenting, allt enligt samhällets lagar och regler.

Jag orkar inte att sitta från 9-15 i centrumhuset med 1 timmes lunch. Jag hatar att sitta på de obekväma stolarna och allt blir bara fel när jag ska göra inlämningsuppgifter. Jag kan inte ta pauser heller, för jag har ingenting att göra på pauserna. Jag behöver inte gå ut och röka och jag vill inte gå ett varv i Timrå pga det jag skrev innan. Folk glor när jag är ute och går och jag hatar det.

Jag orkar inte med folk i allmänhet som slänger ur sig dryga kommentarer. Även om de inte ens är menade att vara dryga så tär det eftersom att allt tär som fan just nu.

Jag orkar heller inte med tankar så som "Jag kommer att dö, jag vet det. Inatt dör jag. Om jag inte dör inatt så dör jag någon annan dag." "Varför tittar han inte på mig? Varför hatar han mig? Varför vill han vara med mig när jag ser ut och beteer mig så här?"

Jag är inte bitter, jag är bara realistisk när jag säger att ingen kommer att kunna hjälpa mig med dessa problem. Jag vill inte gå runt som en jävla zombie på medicinska droger och jag kommer aldrig att tänka positivt bara för att folk säger att jag ska göra det.